Tiden i förskolan är en viktig uppväxtperiod i en sexårings liv. Barnet lär sig nya färdigheter genom att leka, röra sig, experimentera och utforska. De interaktiva färdigheterna utvecklas tillsammans med de andra barnen och vuxna.
Modersmålet och sagornas rika värld, olika former av bildspråk och hantverk, musik och teaterlekar samt motion inomhus och utflykter till närmiljön ger barnet gott om möjligheter att lära sig nytt och få positiva erfarenheter tillsammans. Gradvis utvecklas färdigheterna att läsa och skriva. Barnet övar också på matematiskt tänkande – mätning och klassificering, jämförelser och att känna igen siffror. Att klara av situationer i vardagen, såsom måltider, på- och avklädning samt att ta hand om sig själv och andra, är viktiga färdigheter för en förskoleelev som övas med vuxenstöd.
Barnens delaktighet beaktas i all planering av verksamheten. Man lyssnar på barnen, hör deras åsikter och diskuterar med dem. Förskoleundervisningens verksamhet planeras, genomförs och utvärderas tillsammans med barnen, vårdnadshavarna och förskolepersonalen. Varje barn får känna sig unikt och värdefullt precis som det är. Vid behov erbjuds också stöd i form av specialsmåbarnspedagogik.
Ett barn i förskoleåldern börjar i många avseenden vara självständigt. Barnet kan redan se stort ut, men behöver fortfarande daglig omsorg och omtanke. Barnet behöver uppmuntran av föräldrarna samt beröm och uppmärksamhet för sina framgångar och försök. Barn i förskoleåldern är ivriga att lära sig nytt och tycker om att fundera och upptäcka.
Gemensamma läs- och berättelsestunder, promenader, barnets egna små hushållssysslor och en förälder som har tid att lyssna på barnets tankar och frågor ger ”det stora lilla förskolebarnet” den trygghet som hjälper barnet att möta förskolans utmaningar med nya kompisar och vuxna. Det sexåriga barnets värld börjar växa, men hemmet och den egna familjen är fortfarande den trygga basen.