I Lojo har barnen goda vänner och det är lättare att prata med föräldrarna

75 frågor, tid 45 minuter. Med två års mellanrum svarar alla elever i årskurs 4–5 och 8–9 i Finland samt en del av studerandena på andra stadiet på en omfattande enkät om sin hälsa, välmående, skolgång och levnadsvanor.

Enkäten Hälsa i skolan ordnas för att vi ska höra hur barn och unga mår. Barnen har rätt att delta i skötseln av ärenden som gäller dem, och enkäten Hälsa i skolan är en form av påverkan. Vi samlade de viktigaste resultaten från Lojo i den här artikeln.

Varje elev i årskurs 4–5 har minst en god vän

Varje elev i årskurs 4–5 i Lojo svarade att de har minst en god vän, vilket är en mycket bra sak. Sju procent av respondenterna i årskurs 8–9 upplever att de inte har en enda god vän. Siffran har lyckligtvis sjunkit från tidigare år. Av respondenterna i lågstadiet kan 83 procent diskutera sina ärenden med föräldrarna ofta eller ganska ofta, och upplever ofta att föräldrarna stöder och uppmuntrar dem. För detta vill vi tacka föräldrarna i Lojo och uppmuntra dem att fortsätta på samma sätt.

Största delen av eleverna mobbas inte alls

I den senaste enkäten har mobbningen i skolorna inte längre ökat. I Lojo ökade andelen barn som inte har blivit mobbade under hela läsåret till i genomsnitt nästan 70 procent. Resultatet ger ett positivt budskap om att skolornas långsiktiga arbete för att främja gemenskap och en trygg lärmiljö har gett resultat. Mobbningen i Mäntynummen yhtenäiskoulu i Lojo synliggjordes genom en snabb mobilenkät. Mobiltelefonen cirkulerar i klassen en gång i veckan och varje elev svarar anonymt på sex frågor om mobbning. Svaren ger information om i vilken grupp man mobbar och då är det lättare att ingripa i mobbningen. I och med Mäntynummis exempel har fler motsvarande enkäter tagits i bruk i skolorna i Lojo. Vi måste fortsätta och stärka det förebyggande arbetet, trots att mobbningen inte har ökat. Detta mål stöds av projektet Turvallisuus – Trygghet HILS, som erbjuder skolpersonalen utbildning i förebyggande av mobbning, trakasserier och våld samt stöder skolornas gemensamma praxis för att stärka en trygg verksamhetskultur.

Frukosten och skolmaten smakar inte – utmattningen har ökat

En av de oroväckande observationerna i enkäten är att allt fler respondenter hoppar över frukosten och den dagliga skollunchen. Av högstadieeleverna i Lojo äter endast hälften skollunch varje dag, och upplever att skollunchen är smaklig. ”Endast i tio skolor har minst 30 minuter reserverats för måltider”, berättar Nina Olsbo, chef för mat- och städtjänster i Lojo stad. Upplevelsen i matsalen påverkas av matsalens läge och sorl. Om matsalen är en genomgångsställe orsakar stora elevantal högt ljud. Måltidsstunden kan upplevas som orolig eller skapa ångest. Flickor kan känna press att äta så lite som möjligt. Enligt Olsbo har Lojo goda tillvägagångssätt för att utveckla skolbespisningen. I vissa skolor är det praxis att högstadieelevernas lärare följer med gruppen till matsalen. Lärarna kan föregå med gott exempel genom att alltid äta själva i matsalen. Måltidstjänsterna ger eleverna möjligheter att påverka, lyssnar på matönskemål och strävar efter att förverkliga dem med de resurser som finns till hands. Skolmaten måste dock uppfylla vissa näringskriterier och ohälsosamma alternativ kan inte alltid förverkligas. Olsbo talar om en allmän trend där skolmaten inte uppskattas eller anses vara av hög kvalitet redan innan man har smakat på den. Hemmen och kompisarna har en betydande inverkan på dessa attityder. Vi uppmuntrar föräldrar att följa med och stöda sina barn att äta frukost. Om barn och unga inte äter tillräckligt, har detta en direkt inverkan på orken. Till och med 39 procent av eleverna i årskurs 8–9 är trötta och utmattade varje dag.

Historiens nyktraste generation – användningen av olaglig narkotika på lägsta nivå någonsin

I rusmedelsmätarna observerade vi att förändringen i Lojo har varit tydligt positiv jämfört med föregående enkät. Även om användningen av nikotinprodukter är något vanligare än i resten av landet och välfärdsområdet, är minskningen i användningen av rusmedel i Lojo betydande jämfört med den förra enkäten. När det gäller alkoholkonsumtion bland högstadieelever är antalet nyktra unga i Lojo större än någonsin under mäthistorien, och dessutom är resultatet för första gången bättre än genomsnittet i hela landet eller välfärdsområdet. När det gäller användning av narkotika minskar även försöken bland barn i högstadieåldern i Lojo, vilket följer medeltalet både nationellt och i regionen. När det gäller gymnasieelever kan man till och med tala om ett betydligt litet antal försök. I Lojo har man under de senaste två åren på ett betydande sätt satsat på ungdomsarbetet med högstadieelever både i skolorna och i ungdomsarbetet på fältet. Man har reagerat direkt på fenomen och har strävat efter att inrikta arbetets tyngdpunkt och kommunikationen enligt behoven.